Påverkan

Vi bedriver aktivt påverkansarbete tillsammans med branschen för att förbättra verksamhetsförutsättningarna för samt finansieringen och uppskattningen av den audiovisuella branschen i Finland.

Det viktigaste i påverkansarbetet är att vi förmedlar vårt budskap till beslutsfattarna med en gemensam röst samt i form av tydliga och konkreta fakta.

På den här sidan har vi samlat huvudbudskapen i filmstiftelsens påverkansarbete, kalkyler av den offentliga finansieringens effekt och korta ”hisspitchar” för möten med beslutsfattare, som vem som helt får utnyttja.

Hela kulturbranschens gemensamma mål främjar vi som en del av kultur- och konstområdets centralorganisation KULTA ry:s verksamhet.

KULTA

Målprogrammet för filmbranschen och den audiovisuella branschen

Programmet som branschen har tagit fram tillsammans stakar ut åtgärder med vilka vi kan stötta en stark tillväxt av den inhemska film- och serieproduktionen även i fortsättningen.

Målprogrammet (pdf)

Statens skatteintäkter från långa spelfilmer

Varje stödmiljon som Finlands filmstiftelse beviljas återgår nästan omedelbart till samhället, i bästa fall dubbelt.

Läs mer

Hisspitch: Införandet av AVMS-direktivet i Finland skulle stödja tillväxtstrategin för de kreativa branscherna utan att belasta statens budget

En avgift som införs för strömningstjänster skulle ge cirka 15 miljoner euro i extra finansiering årligen till inhemsk film- och tv-produktion.

Läs mer

Hisspitch: Den inhemska filmens tillväxtpotential måste utnyttjas genom tillräcklig investering

Att höja statens kulturbudget till 1 procent av hela budgeten skulle möjliggöra en tilläggsinvestering om 15 miljoner euro till den audiovisuella branschen.

Läs mer

Hisspitch: Föråldrad visningsteknik hotar att sänka populära biografer i hela landet

För att uppdatera visningsutrustningen behövs ungefär 3,5 miljoner euro mer stödmedel under de närmaste fem åren.

Läs mer

Hisspitchar

Hisspitcharna är sammanfattningar av filmstiftelsens viktigaste påverkansmål för de ögonblick då du har chansen att prata med ministrar, riksdagsledamöter eller andra beslutsfattare och du vill lyfta fram omständigheter som gör det svårare att vara verksam i branschen:

Hisspitch:

Införandet av AVMS-direktivet i Finland skulle stödja tillväxtstrategin för de kreativa branscherna utan att belasta statens budget

Internationella streamingtjänster genererar årligen hundratals miljoner euro i intäkter i Finland, men betalar huvudsakligen sina skatter utomlands.
Den avgiftsskyldighet som möjliggörs av artikel 13.2 i AVMS-direktivet skulle ge betydande extra resurser till den inhemska film- och tv-produktionen utan att belasta statens budget.
Redan en avgift på 5 % skulle årligen ge cirka 15 miljoner euro i extra finansiering till inhemsk film- och tv-produktion. Över 80 % av denna summa skulle komma från amerikanska streamingtjänster.
Redan 18 EU-länder har infört avgiftsskyldigheten. Från början av 2026 även alla andra nordiska länder samt Baltikum.
Införandet av avgiftsskyldigheten stöds både av statsrådets tillväxtstrategi för den kreativa ekonomin 2025–2030 och av tre separata utredningar beställda av två olika ministerier.
Dess positiva effekter på sysselsättningen, ökad internationell konkurrenskraft samt skatteintäkter och pensionsavgifter från produktionerna skulle ge konkreta fördelar för hela samhället utan ytterligare statliga investeringar.
Inhemsk film är en nationell tillgång. Införandet av AVMS-direktivet är en möjlighet som stödjer både kulturpolitik och näringspolitik – och framför allt finländska skapare och företag.

Hisspitch:

Den inhemska filmens tillväxtpotential måste utnyttjas genom tillräcklig investering

Finlands filmstiftelses stödmedel har minskat med 16 procent sedan 2012, samtidigt som kostnadsnivån i praktiken stigit ännu mer. Samtidigt har antalet stödansökningar som stiftelsen tar emot ökat med nästan 90 procent.
Den genomsnittliga produktionsbudgeten för finländsk film är endast omkring 40 procent av den genomsnittliga filmbudgeten i Danmark, 53 procent av den i Norge och 77 procent av den i Sverige.
Även i förhållande till bruttonationalprodukten stöder Finland sin filmindustri klart mindre än till exempel Danmark och Norge.
Trots det drar finländska filmer miljonpubliker i den kommersiella distributionen, även utomlands, såsom i USA, Frankrike, Tyskland, Kina, Mexiko och Storbritannien.
Att höja statens kulturbudget till 1 procent av hela budgeten skulle möjliggöra en tilläggsinvestering om 15 miljoner euro till den audiovisuella branschen.
Den offentliga finansiering som kanaliseras till filmproduktioner genererar mer än dubbelt så mycket investeringar från den kommersiella sektorn och återgår i sin helhet till staten bland annat genom beskattningen.
Filmstiftelsens stöd fungerar ofta som samma sätt som start up-finansiering och gör det möjligt att skaffa internationell finansiering för större produktioner.
Med ökade medel höjs finländska tv- och filmproduktioners budgetar till en internationellt konkurrenskraftig nivå, stöds den audiovisuella branschens sysselsättningsförmåga och garanteras högklassigt och mångsidigt inhemskt innehåll till alla publikgrupper!

Hisspitch:

Föråldrad visningsteknik hotar att sänka populära biografer i hela landet

Biografnätverket i Finland betjänar hela landet: i landet finns 188 salonger på 126 orter.
Biograferna gick över till digital visningsteknik för över tio år sedan. De digitala projektorerna som skaffades då håller nu på att bli för gamla för att duga för visning.
En ny digital projektor är en dyr engångsinvestering i synnerhet för biografer på små och mellanstora orter, även om verksamheten annars är lönsam, särskilt så snart efter de svåra coronaåren.
För att uppdatera visningsutrustningen behövs ungefär 3,5 miljoner euro mer stödmedel under de närmaste fem åren.
Finlands biografnätverk räddades för tio år sedan då undervisnings- och kulturministeriet beviljade ett tilläggsanslag om 4,32 miljoner euro som stöd för den digitala omställningen. Nu hotas biografverksamheten av nedläggning på tiotals orter.
På mindre orter är biografen ofta den enda beaktansvärda kulturtjänsten som ger invånarna tillgång till inte bara filmer, utan också högklassiga teater-, dans- och operaföreställningar.
Biograferna i Finland genererar årligen nästan 100 miljoner euro i biljettintäkter och är därmed en central del av hela audiovisuella branschens ekosystem!

Statens skatteintäkter från långa spelfilmer:

Varje stödmiljon som Finlands filmstiftelse beviljas återgår nästan omedelbart till staten eller samhället minst i sin helhet och i bästa fall dubbelt.

En lång spelfilm med en produktionsbudget på cirka 1,75 miljoner euro får i genomsnitt 700 000 euro (40 %) i understöd från filmstiftelsen och genererar 1 050 000 euro övrig finansiering till samma produktion.

Ungefär 60 procent av filmens produktionskostnader går till löner, antingen direkt eller indirekt genom köp från underleverantörer. Från en sådan film går därmed följande direkt tillbaka till samhället:

Som förskottsinnehållning eller pensionsavgifter och andra bikostnader: 472 500 €
Som mervärdesskatt från varor och tjänster som produktionen köper: 185 500 €

Ungefär 90 procent av de 700 000 euro som filmproduktionen får som statsunderstöd återgår till staten redan innan filmen släpps.

I biografdistributionen genererar en film som samlar en publik om 500 000 personer 900 000 euro mervärdesskatt.
I biografdistributionen genererar en film som samlar en publik om 50 000 personer 100 000 euro mervärdesskatt.

Ett produktionsstöd om 650 000 euro genererar intäkter på 758 000–1 558 500 euro som går tillbaka till samhället.

Den finländska filmen är

Nära publiken
126 biograforter.

Populär
Den inhemska publikandelen på 32 % är bland de högsta siffrorna i Europa.

Internationell
27 % av finansieringen till långfilmer kommer från utlandet.

Intressant
757 internationella festivalvisningar.

Mångsidig
48 premiärer i hemlandet.

Högklassig
63 internationella priser.

Siffrorna är från: 2024

Med offentligt stöd kan vi:

Garantera högklassigt inhemskt innehåll till alla publikgrupper.
Locka privat finansiering till branschen.
Göra det möjligt att skaffa internationella investeringar.
Upprätthålla det rikstäckande biografnätverket.
Stödja filmskaparnas internationella verksamhet.
Främja filmexporten.
Utveckla en socialt och ekologiskt mer hållbar verksamhetskultur.

Filmstiftelses strategi

Ansvarsfullhet

Statistik

Mer information:

Lasse Saarinen

direktör

lasse.saarinen@ses.fi

+358 9 6220 3023

Matti Paunio

produktionschef

• leder produktionsavdelningen
• internationella utbildnings- och finansieringsprojekt
• representant för Finland i Eurimages-fonden
• stöd för främjande av annan filmkultur

matti.paunio@ses.fi

+358 09 6220 3038